kAPoman

Gameplayklipp

Betyg

Grafiskt
4/10

Om man jämför med Tzar som kom ut nästan samtidigt så är Majesty INTE snyggt, men om man ser förbi det fula yttret, så kan man få en trevlig överaskning då grafiken inte är allt. En annan sak som drar ner betyget är det faktum att det inte dår att ändra upplösning.

Ljud
6/10

"Rådgivaren" man har låter som Sean Connery vilket e nog för att ge ljudet en hög poäng :)
Dock drar hjältarnas "dödsrepliker" ner betyget då de säger samma sak varje gång de dör, det vill säga att alla Paladins säger samma sak när de dör, alla rangers likaså och så vidare.....

Musiken
6/10

Kvaliten på musiken är bättre än den i Tzar då den inte "gnisslar till" ibland, och jag finner inte musiken repetiv eller irriterande.

Gameplay
7/10


Att hjältarna ibland kan verka självmordsbenägna är väl inget stort problem ;), men att man inte kan "spara" gamespeed inställningarna är rätt segt då man måste höja farten varje gång man startar ett nytt uppdrag.

Att man måste välja palatset varje gång man vill konstuera nya byggnader är lite segt, men man har vid minimapen en snabbknapp för att göra just detta, vilket minskar smärtan en del. Annars flyter gameplayen på fint, bortsett från det jag skrev tidigare om att vissa uppdrag inte lever upp till sin svårighetsgrad (eller känns som om de är av en högre svårighetsgrad).

Spelet känns lite som att man har hand om ett eget litet MMO, i och med att man placerar "quests" för "spelarna" (hjältarna), som har olika personligheter och föredrar olika saker.
Kanske en indieutvecklare där ute som vill sno konceptet?

User Interface
5/10


UIt påminner en del om det som används i Tzar eller Red alertserien. Man har en sidomeny där
man har minimapen och byggnads/hjälteinformationen, och där man utför forskning av olika slag. Det finns en knapp brevid minimapen som zoomar ut ens vy lite, vilket är enormt välkommet då det inte går att ändra upplösning. Så enligt mig är UIt varken bäst eller sämst.

Slutbetyg:  5,6

Om du gillar strategispel med inslag av RPGs så rekommenderar jag starkt att du tar en titt
på den här gamla pärlan. Du kan få ut många timmars speltid i och med omspelsvärdet är högt.

Finns på Steam för en billig slant!



///kAPo

Tzar utvecklades av det bulgariska företaget Haemimont Games, och publicerades av Take-Two interactive
31 mars 2000. Spelet blev tyvärr inte en jättehit, men det lyckades få lite uppmärksamhet då en demo släpptes
i flera olika speltidningar.

Tzar är ett Realtimestrategi med vissa rollspelselement, och en lättare fantasytouch.
Om jag skulle jämföra det med andra kändare spel skulle jag nog säga att det är lite av en blandning av Age of empires 2 och warcraft 3(ja jag skrev wc3), då samma resurser som i AoE2 används och grafiken är snäppet vassare än i AoE2, och enheter kan hitta magiska föremål och uppnå hjältestatus som i WC3, fast alla enheter i Tzar har en inventory.

User interfacet påminner lite om Red Alerts, i och med att man har kommandon,byggnadslista och magiska formler på en "sidomeny", som kan ändras i inställningsmenyn, så man får den på höger, vänster eller på botten av skärmen. Sen så kan inte alla enheter använda magiska formler eller bygga byggnader.

I kampanjen följer man Sartor, arvinge till den bortgångne kung Roan, som föll försvarandes sitt splittrade rike mot den onde trollkarlen Borgh. Sartor räddades från Borghs arméer av Roans vän och hovmagiker Ghiron, som tog barnet till en avlägsen by, där han fick växa upp ovetandes om sitt arv.....

Som sagt så innehåller spelet 4 resurser, mat, trä,sten, och guld. Sten och guld utvinner man genom att låta sina arbetare hugga fram det ur fyndigheter på kartan, vilket oftast finns i närheten av din startposition. Trä finns över större delen av kartorna, och i slutändan av alla games jag spelade så blev trä en bristvara.
Mat får man huvudsakligen från fält man odlar, och dessa ger en stadig ström av mat så länge du har en arbetare på byggt fält.
Araberna och europeérna har även tillgång till kor som kan mjölkas och i slutändan slaktas då de i slutändan blir värda dubbelt så mycket mat som de kostade att producera. All resurshantering kan såklart uppgraderas i respektive lagerbyggnad, farm för mat, sågverk för trä, och lager för trä och sten.


Kompenserar för något maybe?

De olika faktionerna (Araber, europeér och asiater) har unika enheter och byggnadsutseende, så det är lätt att se skillnad på dessa. Araberna har de starkaste trollkarlarna i spelet, och deras trupper består av bland annat tungt kavalleri och jihadkrigare.
Asiaterna har de snabbaste trupperna i spelet (har jag läst iallafall!), och deras arme består av allt från Ronins till ninjor(!).
Europeérna har de starkaste armetrupperna, vilka består av allt från Macemen till långbågskyttar!

Och nu till rollspelssystemet! Via forskningar så kan dina trupper börja tjäna erfarenhetspoäng i strid! Detta leder till att de får mer skada och rustningsvärde, och om forskat, mer hälsa per nivå.



Det finns ingen gräns till mängden erfarenhet en enhet kan få, och om man kör som araberna så kan man skapa löjligt kraftfulla magiska föremål eller drycker som kan göra deras enheter till enmansarmeér, vilket jag tycker är något obalanserat. Föreställ er detta: Du investerar i ett försvarsföremål, säg 1000 guld. Detta föremål tar några minuter att skapa.
När det är färdigt så plockar en arabisk footman upp det o vips har han +250 i skydd.
Inte många fiender som kommer att göra mer än 1 i skada på honom på grund av detta. Om samma footman får ett svärd med samma värde i attack så kommer han lätt att kunna sänka 5-10 om inte fler fientliga trupper, vilket ger honom erfarenhet som ökar hälsan, attacken och skyddet ytterligare.
De som har någolunda liknande är asiaterna, då de kan forska fram juvelhandel som tillåter att de köper och säljer magiska föremål på sin handelsplats. De bestämmer inte vilka saker som finns att köpa eller vad sagda föremål ger, men det ger ändå en fördel på sitt sätt. så spelets balans är smått rubbad av arabernas magiska verkstad, då de skräddarsyr drycker, trollformler och vapen/rustningar.
Asiaternas marknad har ändå en viss randomfaktor i och med att de inte kan bstämma vilka föremål som kommer upp för försäljning. och europeérna? de får möjligheten att konstruera träningsdockor som tillåter deras trupper att träna upp sig till nivå 8 innan de ens sätter sin fot på slagfältet, vilket jag inte finner "overpowered" alls. Träningen tar sin tid och då de har flest uppgraderingar som ökar farten med vilken enheterna får erfarenhet så är det det enda de har att sätta emot arabernas ultraomegamonsterfootman som ändå oneshottar allt i sin väg.
Möjligen kunde guld till poängration ökas lite, så att säg 50 guld inte = 5 attack/försvar. 100 guld mot 1 attack/försvar hade nog förbättrat balansen en del, men jag har inte lirat multiplayer så jag vet inte i vilken utsträckning magiska föremål används.

Här under kommer bilder på en bas från vardera faktion!


Europeisk bas


Arabisk bas


Asiatisk bas

Har haft det här indiespelet på mitt steamkonto ett bra tag, och tror inte att det är så känt, så jag tänkte, vafan blir nog en bra titel att recensera! Here goes!

Hinterland utvecklades av Tilted Mill Entertainment, och släpptes 30 September 2008 via Steam.

Själva spelet kan beskrivas som ett fantasy-RPG med statsbyggarelement.
Man startar varje spel med att göra sin karaktär, vilket man gör på den här skärmen:

(Ursäktar bildkvaliten)





Först väljer man sin karaktärstyp, som varierar med allt från Dvärgkrigare, till Entreprenörer och Orc shamaner!
Alla karaktärstyper har olika styrkor och svagheter, som sig bör. Dvärgkrigaren på bilden har t.ex ökad hastighet med närstridsvapen och begränsad hälsoregenerering även utanför staden, men han har nedsatt guldinkomst eller matproduktion!

När man är nöjd med sin karaktär kan man ställa in storlek på spelkartan(Spellängd) , svårighetsgrad, om kungen ska skicka uppdrag till en, om alla resurstyper skall finnas tillgängliga på kartan och ifall alla områden skall synas direkt utan behövet av utforskning.

När allt är inställt är det bara att slänga sig ut på kartan och påbörja stadsbyggandet/äventyrandet (Spelet "vinns" när alla områden på kartan är befriade från monster och dylikt) Själva laddningstiden när man ska in i själva spelet kan kännas lite väl lång, men det kan vara min dator som börjar bli gammal.

När du väl kommit igång så ser du din karaktär brevid din stads huvudbyggnad, och det kan se ungefär såhär:



Till vänster ser du alla "besökare" i din stad, som du kan rekrytera om du uppfyllt deras krav, som t.ex Necromancern som vill att du har säkrat tillgång till själar innan du kan rekrytera honom till din stad. När du rekryterar någon så får du välja ut en plats i staden där dennes byggnad anläggs. I början är det mest viktigt att rekrytera folk som på något sätt bidrar till matproduktionen,som bönder och jägare, så att du och dina undersåtar slipper svälta ihjäl.

Till höger ser du invånare i din stad som för tillfället är med i ditt äventyrargäng! Dessa kan du utrusta med saker du hittar ute i vildmarken, eller som dina hantverkare skapar i sina verkstäder (om du inte låter de sälja sina skapelser via handelsmannen för en hacka!).

Undre delen av UIt innehåller Minikartan, Stadens lagringsutrymme och ditt lagringsutrymme. Föremål flyttas enkelt mellan dessa med hjälp av musen.

När du hyrt in möjliga kandidater till din stad så är det dags att börja dra in lite pengar till stadens kassa, vilket enklas görs genom att uppsöka närmaste monsterhåla och börja spräcka skallar! Detta görs i början utan större problem själv, om du håller dig till områden med en eller två prickar på kartan (Dessa representerar svårighetsgraden!) Så det är inte en bra idé att rusa in i ett område med 3 eller högre det första du gör, då detta oftast leder till att du åker på rejält med däng!

Iställe så börjar man på enkelprickiga områden, och "levlar" sina tre stridsattributer attack, försvar och hälsa, det fungerar lite som det i Dungeon Siege, fast nerbantat rejält. När man ökat sina färdigheter tillräckligt så levlar man, vilket gör att man får väla en stridsbonus (+1 i valfri stridsattribut) och en "perk" så att säga, som kan ge allt från återhämtning utanför staden, ökad matproduktion eller öka en stridsfärdighet ytterligare.

Med jämna mellanrum återkommer man till sin stad för att inspektera nya besökare, uppgradera byggnader, lämna föremål som invånarna kan använda eller försvara mot monsterattacker, om man har det tillgängligt på den kartan man för tillfället spelar.



Ey, brushan, jag cuttar dig med min högaffel!



Det slutgiltiga målet med alla kartor är att rensa ut allt på kartan, vilket då beräknar dina slutpoäng baserat på svårighetsgrad och inställningar bl.a.


Om intresse finns så är det bara att söka på Hinterland på steam, då det kostar dryga hundralappen. Tyvärr så erbjuds ingen demo på Hinterland vilket är trist, då man antingen köper spelet och testar, eller testar inte alls.
Länk till Hinterland finns här

Hinterland på steam!

Betyg

Grafik 6/10
Indiespel har oftast sin egna unika grafikstil, vissa är en fröjd för ögat, andra, not so great så att säga.
Hinterland ligger någonstan mellan dessa, Inte Vackert, men heller inte strykfult

Ljud 7/10
Jag har hört värre ljud i spel. Helt acceptabelt

Musik 8/10
Gillade musiken i spelet, inga som helst fel med den, fast den var inte i världsklass.

Tid 10/10
Spelet tar inte så värst lång tid att spela, och att det finns en sparfunktion så kan du spela ett tag, för att sen göra något vettig ett tag och sedan komma tillbaks och köra vidare. Så du spelar hur mycket du vill, när du vill.



////kAPo

Z.........

En bokstav för många, men för de som faktist testat spelet med det enkla namnet "Z" betyder det något helt annat!
Spelet kom ut 1996, skapat av the Bitmap Brothers. Z fick höga betyg, bl.a av tidningen PC Zone som beskrev spelet

"a brilliant strategy game that is so hard Like all Bitmap Bros' games, there are loads of little touches that will amuse you, from the incompetent piss-head droids in the cut-scenes, flying you from level to level and crashing on the people flagging them in, to the voice which says, when you're struggling, 'You are so crap'. And you probably are. "Z"
Källa: Wikipedia


Ja, jag snodde kommentaren från wikipedia, u mad bro? inte? bra.

Svårighetsgraden är som PC zone skrev, hög. Första nivåerna borde dock inte vara något större problem om man lirar smart då man har likvärdiga startenheter som sin motståndare, den blåa armén. Men så fort man lämnar Ökenplaneten (nivåerna 1-4) för Vulkanplaneten så börjar AIn sakta men säkert få övertag i båda startenheter och startposition. Håller för tillfället på med en genomspelning av spelet, och har lyckats ta mig till planeten efter Vulkanplaneten (vill inte spoila ;) ), och kan säga att AIn är rätt vass, enligt mig iallafall, då den slagit mig ett par gånger, och till och med vänt matchen mot mig fastän jag delvis haft övertag!


Kunde inte hitta en bild med mer explosioner! BOOM HAHAHA!


Själva gameplayen tycker jag iallafall är (var?) nytänkande om man jämförde med andra spel runt samma tid.
Det fanns inget resurssystem, inget "samla 100 metall för att skapa enhetstyp C". Varje karta är uppdelad i olika områden, som alla kontrolleras via en flagga. Områdena innehåller för det mesta en robot eller fordonsfabrik, men vissa innehåller även radar och/eller reparationbyggnader. Kontrollerar man ett områdes flagga (man erövrar dessa genom att man låter någon av sina egna trupper ta flaggan som då byter färg till din faktions färg.
alla dessa byggnader är även förstörbara, vilket ger vissa taktiska möjligheter. Alla produktinsbyggnader arbetar också snabbare per område man håller. så varje match är jämn så länge bägge sidor innehar en lika stor del av kartan. Har en sida ett extra område så kommer de sakta men säkert att få ett övertag i och med att faktionen som har ett mindre får ut enheter långsammare, medans den som har övertag får ut sina snabbare. Spelet är även rätt "micromanagmentvänligt, då det är möjligt att sänka medium eller heavytanks med hjälp av en lighttank om man är med och reselectar tanken, då varje gång man beordrar sina enheter så avmarkeras de, vilket är en av dom få negativa sakerna med Z enligt mig.

Enhetsvariationen är inte så stor på t.ex ökenplaneten, där man endast kan konstruera kanonmaten Grunts, leksaksbilen Jeep och ärtbössan Gatling som försvarsverk. men som tur är så får man redan på nivå 2 tillgång till sin första fordonsfabrik (thats right, bara robotfabriker på första kartan i spelet! om man räknar bort fortet, som producerar sämre enheter än en Level 1 Fordonsfabrik!), från vilket man kan producera Light Tanks. Urvalet fortsätter sedan att växa allteftersom du lägger nivåer bakom dig, du går från lighttanks, till mediums och heavies, APCs och Howitzer försvarsverk! På robotfronten så får man redan på andra nivån tillgång till Level 2 Robotfabriker som kan producera Psychos, vilka råkar vara mina favoritrobotar. I jämförelse med Grunts som har ett kortdistansgevär så har dessa grabbar maskingevär som lätt kan sänka dubbelt så många grunts. I slutändan har du dock tillgång till allt från de pricksäkra Snipers till de långsamma bazookabärandes Toughs.

I slutändan så är det ändå upp till dig hur du använder dina fabriker och trupper, då de "låglevlade" enheterna produceras snabbare än de mer avancerade. Ett "game" kan vara allt från fem minuter upp till en timme eller mer beroende på hur du spelar

Varje slag börjar med och slutar med ditt fort. Det är din huvudbas så den ska du helst skydda till varje pris!
Om en enhet från det andra laget lyckas komma in i ditt fort så är det game over. Fort kan även skjutas sönder med hjälp av explosiva vapen, fast det tar längre tid. eller så kan du helt enkelt utrota alla motståndarens enheter, funkar det med. Så en bra fotnot: sprängs ditt fort innan motståndarens, är det bara att börja om på samma bana!



Så här nära hemfortet ska INTE de blåa vara! Skärpning!


Spelet innehåller även, enligt mig, riktigt sköna mellansekvenser mellan nivåerna. En annan kul sak är att om du har ett stort övertag så kommer dina robotar att peppa på dig med repliker som "Let's take the fort", "Lets go for it" och "What are you waiting for?"
Om det mot förmodan skulle vara du som ligger på fel sida så kommer du istället att höra en röst som berättar hur kass du är, och om ditt fort skulle falla så kommer dina robotar att visa sitt missnöje med kommentarer som inte är lika positiva.

Det jag tycker är synd är att Z inte fick den uppmärksamhet det förtjänade, då spelet är smått okänd för större delen av gamerscenen.


För er multiplayerrävar där ute så kan jag meddela att en kille som går under nicket "Freaknigh" håller på med en multiplayerremake av orginalspelet, mer info här: http://zod.sourceforge.net/
OBS! sidan på engelska

Eftersom spelet kom 1996 så var det vissa problem att kunna lira orginalversionen på windows xp och framåt, så det släpptes en Win95variant som samtidigt var en expansion till orginalspelet med ett antal nya nivåer.

Och med det avrundar jag den här recensionen, stavfel kan förekomma

Lämnar er med följande filmsekvens från en seger på ökenplaneten:




Betyg

Grafik: 8/10
Tänk på att spelet kom ut 1996, men jag tycker att detaljerna på exploderande
tanks o dylikt känns lite före sin tid nästan, men det kanske bara är jag.

Ljud: 9/10
I stort sett felfritt. Allt från bekräftandet av order till meddelandena man får när segern är nära
är enligt mig klockrena.

Musik: 8/10
Inga klagomål från mig här. När ens fort angrips så byts det vanligtvis lugna musiken till en hetsigare variant
vilket man nästan får ett panikanfall av.

Svårighetsgrad: 7/10
Börjar lätt, slutar grymt svårt

Multiplayer: -:-
Lirade aldrig multiplayer i orginalet så kan tyvärr inte sätta betyg på den här punkten

Slutbetyg: 8/10
Om du är ett fan av Red Alert, KKND2 och liknande spel, och aldrig testat Z, så tycker jag du
letar rätt på en spelbar version av Z95, "expansionen", som funkar på de flesta datorer med XP eller windows 7.
tror personligen inte du kommer att ångra mig. Klaga dock inte om du får problem på de två sista planeterna.


///kAPo out


P.S Skriv gärna en kommentar om hur ni tyckte recensionen var och/eller ifall ni testade Z och vad nu tyckte isåfall